Elvis har ordet

 



Hej Elvis här!

Jag har blivit av med jobbet! Inte så att jag misskött mig eller så. Jag har noga städat smulorna från kvällsfikat, slickat ren gröttallriken på morron. Och i förekommande fall även vaktat mattmor.

Nej så här är det: Jag är brädad! Och det hade väl inte varit så allvarligt om det hade varit en likvärdig konkurrent, men nu är det så att mattmor skaffat en ny mattfar, eller ska man kanske säga plastmattfar, svårt ord.

Det började så bra i försomras mattmor flyttade ut i stugan och med lite mjukstart nån natt då och då så vi fick vänja oss med varann igen. Det gick bra och det blev flera nätter men jag började ana oråd när en i och för sig trevlig äldre gentleman uppenbarade sig lite nu och då. Det kändes ganska lugnt för han, Plasttmattfar, åkte hem på kvällarna och jag fick gå till jobbet som vanligt. Men säg den glädje som varar, nu har han visst tagit över mitt jobb verkar det som, åkte inte hem igår kväll!! Och jag fick stanna inne hos matte och husse.

Jag tycker att dom borde behöva en vaksam Elvis ändå, jag har ju i alla fall en viss erfarenhet av att vakta, städa smulor och diska. Och ska dom bo två där ute i stugan så blir det ju dubbelt så mycket att göra. Det har dom inte tänkt på! Egentligen borde jag ta in en underentreprenör också för att klara allt, Gizmo kunde vara ett namn att titta närmare på. Ska nog lägga in en ny offert så får vi se om dom nappar.

Annars händer väl inte så mycket, det är promenader, skälla på kråkdj...lar, folk på vägen (vad har dom där att göra?) morra åt tjejerna när dom blir för jobbiga osv...

Matte fick ett nytt sadelskydd till cykeln när hon fyllde 50. Jag tyckte det var lite snålt av husse att bara komma dragande med ett futtigt sadelskydd, i och för sig så var han till Prag och köpte det. Jag fick inte ihop det där, åka så långt för ett sånt när stan är full med sportaffärer. Men när han kom hem så fick jag förklaringen efter en stund. DET VAR EN KATT!!! JIPPIE ÄNTLIGEN LITE KUL!!

Men som vanligt så blev man snart nertagen på jorden igen och fråntagen alltför stora förhoppningar, det var ingen katt, det var en Bolonka. Hmm… Bolonka! Vad sjutton är det undrade vi, en liten svart sak som gick för egen maskin. Lik en katt men vass i mun som en valp, här krävdes noggrann undersökning. Vi blev uppe halva natten och undersökte och bekantade oss och nu är hon, Sally, lite större och har gått från svart till grå och från sadelskydd till en blandning mellan rattmuff och vettextrasa. Och från kattlik valp till nån sorts hund. Inte är det en border fast hon tror det, jäklar när hon tar ton, till och med Asta som är en bestämd dam backar och låter henne hållas.

Nu ska jag gå och kolla om plastmattfars bil står kvar eller om det blir kneg i natt.
Hej hälsar Elvis.